30 Fakta Om Wikipedia

Det finns en sajt som dyker upp i nästan varje googling, även om du inte klickar på den. Wikipedia är världens sjunde mest besökta webbplats och drivs av ideella krafter. Du har troligen använt det för att fuska i skolan eller snabbt få ett svar. Men hur mycket vet du egentligen om det fria uppslagsverket?

Från en dröm till världens uppslagsverk

1. Den 15 januari 2001 lanserade Jimmy Wales och Larry Sanger Wikipedia. Idén kom från ett misslyckat projekt som hette Nupedia, där experter skulle skriva artiklar. Det gick för långsamt.

2. Namnet Wikipedia är en kombination av "wiki" (hawaiianska för "snabb") och "encyclopedia". Larry Sanger kom på namnet under en bilfärd i januari 2001.

3. Den allra första artikeln som skrevs handlade om "UuU", en förkortning som inte betydde något. Det var ett test. Den första riktiga artikeln publicerades den 16 januari 2001 och handlade om en tysk operasångare.

4. Wikipedia är inte en kommersiell produkt. Sajten ägs av Wikimedia Foundation, en ideell organisation som grundades 2003 av Jimmy Wales. Organisationen har sitt huvudkontor i San Francisco, Kalifornien.

5. Det engelska uppslagsverket Encyclopedia Britannica hade 65 000 artiklar när den trycktes i sin sista pappersutgåva 2010. Wikipedia på engelska har i dag över 6,8 miljoner artiklar.

6. Den svenska versionen av Wikipedia följer samma regler som den engelska. Den startades i maj 2001 och är en av de tio största språkversionerna med över 2,5 miljoner artiklar. Det är mycket för ett litet språk.

7. Det finns över 300 aktiva språkversioner av Wikipedia. En av de mindre är Wikipedia på fornnordiska, som har cirka 1 500 artiklar. Den största versionen är engelska, följt av svenska, tyska och nederländska.

Miljontals sidor och miljarder besökare

1. Varje månad besöks Wikipedia av cirka 2 miljarder unika enheter. Det gör sajten till en av de mest besökta på hela internet, efter Google och YouTube. I Sverige använder över 80 procent av internetanvändarna Wikipedia regelbundet.

2. Den mest lästa artikeln på engelska Wikipedia under 2025 var "Deaths in 2025", en lista över kända personer som avlidit. Under hela 2024 var den mest lästa artikeln om ChatGPT. Det visar att Wikipedia är en nyhetskälla.

3. Det finns över 60 miljoner artiklar på alla språkversioner tillsammans. Varje sekund sker det i genomsnitt 1,7 redigeringar någonstans på Wikipedia. Många av dem görs av datorprogram som kallas bottar.

4. Den längsta artikeln på svenska Wikipedia handlar om "Lista över svenska miljonärer". Den är över 300 000 tecken lång. Den kortaste artikeln som räknas är en stubbe på bara några meningar, ofta om en liten ort eller en insekt.

5. Wikipedia använder en programvara som heter MediaWiki. Den är fri och används även av många andra organisationer, till exempel Wikimedia Commons och Wiktionary. Koden är öppen för alla att läsa och förbättra.

6. Det finns en egen Wikipedia för mobiltelefoner. Den lanserades 2007 och anpassar artiklarna automatiskt efter skärmstorleken. Mer än 60 procent av all trafik kommer från mobila enheter.

Allmänheten som redigerar

1. Vem som helst kan redigera de flesta sidor på Wikipedia. Undantaget är sidor som är låsta på grund av mycket klotter eller politisk känslighet. Artiklar om pågående konflikter, som kriget i Ukraina, är ofta halvlåsta.

2. För att bli administratör på svenska Wikipedia krävs att du har redigerat i minst sex månader och gjort över 500 redigeringar. Därefter röstar gemenskapen om du får verktygen. I januari 2026 fanns det cirka 70 administratörer på svenska Wikipedia.

3. Klotter upptäcks automatiskt av bottar. En bot som heter "ClueBot NG" kan upptäcka och ångra skadegörelse på mindre än 5 sekunder. Boten har ångrat över 10 miljoner redigeringar sedan starten.

4. Den mest redigerade sidan på svenska Wikipedia är huvudsidan. Den ändras varje dag med nya händelser, årstidsanknutna artiklar och veckans artikel. Andra flitigt redigerade sidor är "Sverige", "Stockholm" och "Andra världskriget".

5. Sverker Johansson är en svensk fysiker som via sin bot "Lsjbot" har skapat över 2 miljoner artiklar på svenska Wikipedia. Boten genererar korta faktaartiklar om bland annat djur, platser och geografiska objekt. Det har skapat debatt om kvalitet kontra kvantitet.

Regler, riktlinjer och kontroverser

1. Wikipedia har fem grundprinciper som kallas "pelarna". Den första principen lyder: "Wikipedia är ett uppslagsverk". Det betyder att åsikter, propaganda och personliga essäer raderas. Allt innehåll ska vara neutralt, verifierbart och baserat på källor.

2. Neutralitetsprincipen är den viktigaste. Artiklar ska skrivas med en neutral synvinkel. Om någon startar ett redigeringskrig om en artikel, låses sidan ofta av en administratör.

3. Det har funnits flera kontroverser om falsk information. 2007 avslöjades att en användare hade skrivit 4 000 artiklar under falsk identitet, bland annat om fiktiva personer. Det tog gemenskapen flera år att städa upp.

4. En annan känd händelse är "Essjay-affären" från 2007. En högaktad användare som utgav sig för att vara professor i religion avslöjades vara en 24-årig student utan akademisk bakgrund. Händelsen ledde till skarpare regler för att hantera användares identitet.

5. Wikipedia censureras i flera länder. Kina blockerar hela sajten sedan 2008. Turkiet blockerade Wikipedia mellan 2017 och 2020, med hänvisning till en artikel om statlig terrorism. Även Iran, Myanmar och Saudiarabien blockerar Wikipedia periodvis.

6. Wikimedia Foundation använder endast HTTPS och datan lagras på servrar i Virginia i USA och i Amsterdam i Nederländerna. WMF har ett dedikerat team som arbetar med sajtens säkerhet och integritet.

Pengar, donationer och framtiden

1. Wikipedia visar ingen reklam. Den största inkomstkällan är donationer från privatpersoner. 2024 samlade Wikimedia Foundation in över 180 miljoner dollar. Målet för 2026 är att nå 200 miljoner dollar.

2. Varje år i december kör Wikipedia en insamlingskampanj med banner på alla sidor. Kampanjen är känd för att vara personlig och ibland dramatisk. "Om alla som läser detta ger 20 kronor är vi klara på en timme" är en klassisk fras.

3. Wikipedia har en egen databas för bilder och media som heter Wikimedia Commons. Där finns över 100 miljoner filer, de flesta med fri licens. Bilder från Commons används av tidningar, bloggar och utbildningsmaterial över hela världen.

4. Det finns en särskild version av Wikipedia för utbildningsinstitutioner som kallas "Wikipedia for Schools". Den innehåller ett urval av artiklar som är särskilt lämpliga för barn och ungdomar. Allt innehåll är förhandsgranskat.

5. Wikipedia är en del av ett större ekosystem av fri kunskap. Till systerprojekten hör Wikibooks (läroböcker), Wikiversity (kurser), Wikivoyage (reseguider) och Wikidata (strukturerade data). Dessa projekt samverkar och delar data.

6. Framtiden för Wikipedia handlar om AI och automatisering. Det pågår flera projekt för att använda maskininlärning för att förbättra artiklar, upptäcka klotter och översätta innehåll mellan språk. Målet är att göra kunskapen ännu mer tillgänglig för alla.

Därför spelar Wikipedia roll i din vardag

Wikipedia är mer än bara en sajt för att fuska på läxan. Det är ett av de mest kostsamma och ambitiösa samarbetena i mänsklighetens historia. Du kan vara med och förbättra den. Nästa gång du läser en artikel och ser ett fel, gå in och ändra. Det tar två minuter och du bidrar till något större.