30 Fakta Om Koloskopi

Vad är det egentligen som händer under en koloskopi? Många känner sig nervösa inför att genomgå en undersökning av tjocktarmen, men sanningen är att den är både enkel och livräddande. Koloskopi är den mest effektiva metoden för att upptäcka och förebygga tjock- och ändtarmscancer, en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Här får du 30 konkreta fakta som gör dig tryggare inför besöket.

Förberedelser som gör skillnad

Förberedelserna inför en koloskopi är viktigare än många tror. En ren tarm är helt avgörande för att läkaren ska kunna se ordentligt.

1. Tarmen måste vara helt tom för att läkaren ska kunna se slemhinnan ordentligt. Redan en liten kvarleva av avföring kan dölja en polyp.
2. Förberedelsen börjar oftast två till tre dagar före undersökningen med en fiberfattig kost. Du ska undvika frön, nötter, grovt bröd och råa grönsaker.
3. Dagen före undersökningen dricker du endast klar vätska som buljong, saft och svart kaffe. Röd och blå saft ska du undvika då de kan uppfattas som blod i tarmen.
4. Laxermedlet du dricker på eftermiddagen eller kvällen före undersökningen rensar ut tarmen helt. Det finns flera olika sorter, och de flesta smakar godkänt med citrussmak.
5. Cirka fyra timmar före undersökningen ska du sluta dricka helt. Detta minskar risken för illamående under själva ingreppet.
6. Om du använder blodförtunnande läkemedel måste du prata med din läkare i god tid. Vissa preparat som Waran och Eliquis kan behöva pausas några dagar före undersökningen.
7. Järntabletter ska du sluta med cirka en vecka före koloskopin. Järn gör avföringen svart och kan fastna på slemhinnan, vilket försvårar bedömningen.

Så går själva undersökningen till

Första gången du genomgår en koloskopi vet du inte riktigt vad som väntar. Det är skönt att veta att du sover eller är halvsömnig under hela proceduren.

1. Koloskopin utförs med ett koloskop, en mjuk och böjlig slang som är ungefär lika tjock som ett lillfinger. I spetsen sitter en liten kamera och en lampa.
2. Du får lugnande läkemedel via en nål i armen, ofta en kombination av ett ångestdämpande medel och ett smärtstillande. De flesta minns inget av undersökningen efteråt.
3. Slangen förs in via ändtarmsöppningen och sedan vidare genom hela tjocktarmen. Läkaren kan se slemhinnan på en bildskärm i realtid.
4. För att få bättre sikt blåses lite luft in i tarmen. Det kan kännas som ett lätt tryck eller gaser i magen, men det går fort över efteråt.
5. Undersökningen tar mellan 20 och 30 minuter. Hela besöket på mottagningen är däremot längre, ofta två till tre timmar inklusive förberedelser och återhämtning.
6. Du ligger på sidan under undersökningen. Läkaren kan be dig att byta position någon gång för att komma åt bättre i tarmens krökar.

Polypektomi och vävnadsprover

1. Om läkaren hittar polyper kan de tas bort direkt under samma undersökning. Det kallas polypektomi och görs med en liten ögla som snörper åt runt polypen.
2. En polyp är en utväxt på tarmväggen. De flesta polyper är godartade, men vissa kan med tiden utvecklas till cancer om de får sitta kvar.
3. Borttagna polyper skickas på mikroskopisk analys för att avgöra om de var godartade eller hade risk att bli elakartade. Svaret brukar ta en till två veckor.
4. Om läkaren ser ett område som ser misstänkt ut, tas vävnadsprover (biopsier). Det görs med en liten tång som bits av en liten bit vävnad.
5. Att ta bort polyper eller vävnadsprover känns inte. Du är sövd och känner ingenting, och tarmen har inga känselnerver för den typen av ingrepp.

Efter undersökningen och vad som händer sedan

1. Efter undersökningen får du vila på en brits i vanligtvis 30 till 60 minuter. Du kan känna dig lite dåsig av de lugnande läkemedlen.
2. Du får inte köra bil de närmaste 24 timmarna efter att du fått lugnande läkemedel. Du bör ordna så att någon kan hämta dig alternativt åka taxi.
3. Direkt efter undersökningen kommer du att få prata med läkaren som gör en muntlig sammanfattning av vad de sett och eventuella fynd.
   22- Lättare besvär som gaser och lite svullnad i magen är helt normalt efteråt. Det går över inom några timmar och du kan äta som vanligt direkt.
4. Om du har fått en större polyp borttagen kan läkaren rekommendera att du undviker ansträngande aktivitet och tunga lyft i en vecka.
5. En mycket liten risk för blödning eller hål på tarmen finns, men den är extremt låg. Risken för hål är mindre än en på tusen undersökningar.

Screening och förebyggande

1. I Sverige erbjuds alla mellan 60 och 74 år screening för tjock- och ändtarmscancer via 1177 och regionerna. Du får ett test per post som du skickar tillbaka.
2. Om screeningtestet visar på spår av blod i avföringen kallas du till en koloskopi för vidare utredning. Screeningprogrammet beräknas rädda cirka 300 liv per år i Sverige.
3. Om du har en förstagångssläkting som haft tjock- eller ändtarmscancer rekommenderas ofta koloskopi vid lägre ålder, ibland redan vid 40 års ålder.

Skillnader mellan olika metoder

Koloskopi är inte den enda metoden för att undersöka tarmen, men den ger mest information.

1. En virtuell koloskopi (datortomografi) är en röntgenundersökning som skapar en 3D-bild av tarmen. Fördelen är att du slipper ett instrument, men om något hittas måste du ändå göra en vanlig koloskopi.
2. Rektoskopi och sigmoideoskopi är enklare undersökningar som endast granskar ändtarmen respektive en kortare del av tjocktarmen. Koloskopi ger en fullständig bild av hela tjocktarmen.

Undersökning	Omfattning	Kräver rengöring?	Kan ta bort polyper?
Koloskopi	Hela tjocktarmen (ca 1,5 m)	Ja	Ja
Sigmoidoskopi	Sista delen av tjocktarmen	Ja	Ja
Rektoskopi	Ändtarmen	Nej	Ja
Virtuell koloskopi	Hela tjocktarmen	Ja	Nej
Avföringsprov	Ingen fysisk undersökning	Nej	Nej

"Tarmrengöringen är den absolut viktigaste delen av undersökningen. En dåligt rengjord tarm kan leda till att polyper missas och att du måste komma tillbaka för en ny undersökning." detta är ett vanligt råd från läkare på svenska endoskopienheter.

1. Sedan 2020 använder flera svenska regioner så kallad AI-assisterad koloskopi där ett datorprogram markerar misstänkta polyper på bildskärmen i realtid. Studier visar att tekniken kan öka upptäckten av polyper med upp till 20 procent.

Din trygghet är det viktigaste

Att genomgå en koloskopi är ett ansvarsfullt sätt att ta hand om din hälsa. Det är en av få undersökningar som både kan upptäcka sjukdom och förebygga den i samma stund. Om du har blivit kallad eller funderar på att boka en tid, prata med din vårdcentral. De flesta som varit oroliga före en koloskopi säger efteråt att det var mycket lindrigare än de trott. Du gör det för din egen skull, och för att kunna fortsätta leva ett långt och friskt liv.